En homage till Japansk läkekonst (Vecka 6)

Så kom måndag. Mådde fortfarande absolut inte bra även om jag återhämtat mig rejält under helgen som gått. Således såg jag till att få hjälp att hitta läkare. Efter lite velande hit och dit åkte jag till en av de kliniker som jag guidats till, ifall jag skulle behöva hjälp med mina ögon. Det visade sig vara ett mycket lyckat val. Jag fick vänta i cirka en halvtimme, men träffade sedan en läkare som ingav ett mycket stort förtroende. En gråhårig gentleman som grundligt klämde på min mage och konstaterade att nått inte var som det skulle. Han sa (via tolk) att han trodde jag hade en kraftig matförgiftning och att han ville att jag skulle röntgas för att kunna få en lite bättre bild av hur det stod till med mig. Sagt och gjort, ut från rummet och in i nästa. Där tog en sköterska emot mig, mätte mig med blicken och rotade sedan fram sjukhuskläder modell L för large. Hon bad mig byta om och försvann sedan ut. Jag tog på mig kläderna och konstaterade att large på japanska innebär äppelknyckarbyxor (eller för er ungdomar, sådana där brallor som slutar strax nedanför knäna) och kortärmad skjorta. Strunt samma, sköterskan kom tillbaka (hon knackade först på dörren och frågade om det var ok att komma in) och nu bad hon mig lägga mig på bristen under röntgenkameran. Magen sa cheese och sköterskan bad mig kliva upp igen och nu ställa mig med magen mot ytterligare en röntgenapparat. Cheese igen och jag fick byta tillbaka till mina vanliga kläder. Sedan hänvisades jag tillbaka till doktorn, som glatt konstaterade att jag var inflammerad från magens topp ända ut i ändan så att säga. Men att det var en lättare inflammation så den skulle kunna fixas med en hög piller och en veckas behandling. Han skrev ut ett recept och sedan var det tack och adjö. Tro det eller ej, men nu mådde jag redan bättre! Läkaren gav helt enkelt intrycket att veta vad han pysslade med, sådana doktorer kan vi inte få nog många av!

På apoteket sedan fick jag fyra olika piller. Med dem följde det med två A4 ark med beskrivning av vad det var för medicin jag fått. Pillren var dessutom fotograferade, både utanför och i sina förpackningar så att jag inte skulle kunna ta miste på vilket piller som var vilket. Att det var två A4 berodde helt enkelt på att jag fick både japansk och Engelsk beskrivning. Jag kunde inte ha fått en bättre behandling så om jag behöver hjälp med mina ögon, eller nått annat, så är jag helt säker på att jag får minst lika bra, eller bättre behandling här som jag skulle ha fått hemma. Vad det kostade? Nu kommer det som är riktigt fantastiskt, denna privata klinik var ansluten till den Japanska socialförsäkringen så jag fick behandlingen för 30% av vad den egentligen kostade! Detsamma gällde medicinen! Hur bra skyddsnät som helst!

Och, nu kanske någon undrar hur jag kunde bli sjuk? Jo, det var mycket enkelt, jag klantade mig stort! Svårare än så var det inte! Vad jag gjorde? Jo, jag misstog mig på att disken i diskmaskinen var diskad. Det var den INTE. Jag insåg det efter en stund, men då måste det redan ha gått snett. Antingen missade jag att lägga tillbaka någonting, eller så var det så att jag redan hade hunnit kontaminera något jag smååt på medan jag lagade maten (grönsaker). Vad det än var så var det ganska så potent, jag kände mig inte riktigt normal förens på torsdagen, nästan en vecka efter utbrottet och då hade jag ätit medicin i nästan fyra dagar. Så det firade jag med en rejäl måltid, min första bentolåda. Inte riktigt en sådan jag är van vid, men väldigt god i alla fall. Fem olika varianter på kyckling plus lite annat smått och gott.



Mycket mat, men ändå fattas Miso soppan. Den kom lite senare.



Vi avbryter här sändningen för något helt annat, kolla in bilden nedan, den är tagen från vårt kontor. Leta efter den lilla gröna skylten, strax till höger om husfasaden till vänster och ungefär i mitten av bilden! Den skylten sitter på huset tvärs över gatan från där jag bor. Längre än så är det inte.

Kolla in svarta cirkeln ungefär mitt i bilden. Där är det!

Veckan i övrigt flöt lugnt och stilla. Fredagen avslutades med en tepan middag med John och Tomomi. Tepan betyder stekbord och vi åt den variant som är från västra Japan. Dvs. vi lagade maten själva på bordet framför oss. När kocken gör det, är det varianten från östra Japan. Det enda som är synd med sådana middagar är att man måste tvätta alla kläder efteråt. Det osar rejält, men det är ack så gott!

Lördagen sedan tillbringade jag med Jörgen Brodersen och hans fru som var här på semester. Vi åkte till Asakusa och sprang ut och in i köksbutiker. Jörgen köpte sylvassa knivar och jag kom hem med ännu ett rivjärn (ett ännu bättre!), pepparkvarnar samt en grillvante. Dagen avslutades med en ypperlig Thaimiddag nära deras hotell i Akasaka, Chinsun Grand. Ett snyggt, rent hotell som bara tog 850 SEK natten (dock utan frukost, den kostade 1200 JPY, cirka 110 SEK)! Ett tips för er som jag hoppas orkar ta er hit och kanske föredrar att bo på hotell än att trängas med mig här på mina futtiga 86 kvm.

Idag slutligen nådde jag ytterligare höjder på shoppinghimlen! Jag har köpt två nya kuddar. En till soffan och en till sängen. Nu ska jag äntligen slippa nackspärr av att sova på en kudde fylld med ris! Kuddarna i sängen vore ganska bra, om det inte var för att man på ena sidan fyllt dem med ris. Jag tror det är för att man ska kunna få ett formbart stöd för huvudet, men för mig har det inneburit ett ganska så plågsamt försök till ofrivillig nackförlängning. Så varje kväll när jag ska lägga mig, har jag börjat med att försöka skaka över dessa riskorn till ena änden av kudden, för att sedan utnyttja den andra delen för att vila huvudet på. Men nu ska det vara slut på det, nya kudden ska snart invigas! Och i morgon bitti ska nästa bra inköp också invigas, jag har äntligen hittat och inhandlat en klockradio idag. Bruksanvisningen var enbart på japanska, så det ska bli spännande att se om jag lyckats ställa in den rätt. Nu är det ingen fara, eftersom vi faktiskt har helg här i morgon. Det är en ledig dag för att fira idrotten. Hemskt, men jag tänker bita ihop, att tvingas vara ledig för sport, det svider! Jag tänker kompensera det med att sova, träffa John, Tomomi, Carlo och Kanae för en brunch och sedan avsluta med inköp av stolar och ett bord till balkongen.

På återhörande!

/Bosse