För att försöka komma ikapp nutiden, så fortsätter jag här med andra veckan. Ganska mycket hände på det praktiska planet, men det började med att jag träffade kunder igen, denna gång börsmänniskorna. Ett väldigt avslappnat möte, där det mest socialiserades och undrades om jag hittat någon flickvän än. Mitt försvar var att jag ju bara hunnit vara där en vecka än, så de måste lugna sig lite. Allmänt garv till svar. Om ni undrar, så är det så att just samma människor, senast jag träffade dem, tog in varenda sekreterare de hade och presenterade för en av mina kollegor. Presentationen innebar att de sa namnet, åldern och vikten! Åhå jaja, det skulle ha varit Sverige det, en hel skrälldus chefer skulle ha fått rannsakas inför domstol och betalt dryga böter. Men nu är jag i Japan, så det är bara att le och se glad ut.
Vad som hände på det praktiska planet? Jo min visumansökan tog fart. För er som inte vet kom jag hit utan riktigt visum. Detta på grund av att det var en stor andel människor som ville hit för att jobba, så myndigheterna hade helt enkelt en för stor backlog, så min ansökan hann inte behandlas innan jag åkte. Jag var, som vissa känner till, inte helt bekväm med detta, men eftersom man hade försäkrat mig att detta skulle lösa sig så åkte jag ändå. Så vad som nu hände var att en ny ansökan gjordes, att omvandla mitt turistvisum till ett arbetsvisum. Jag fick lämna ifrån mig mitt pass och var på grund av det lite nojig ett par dagar. Men passet kom tillbaka med en ny stämpel som visade att jag var under utredning för arbetsvisum.
Och det var bra, för på torsdagen 9/9 fick jag en guidad tur där första anhalt var registreringskontoret för Alien residents och där krävs då att man har den stämpel passet jag just fått. Lite kul i sammanhanget var att Alien ansökan krävde två passfoton. Min guide följde med mig till en foto automat och bilderna togs… Hm, resultatet? Jo tack, jag kan ställa upp som ljusreflektor med min höga panna. Jag ser verkligen ut som en Alien, komplett med en skinande lampa i pannan! E.T. släng dig i väggen!
Men, men, korten godtogs av myndigheten och jag fick ett temporärpapper som gäller tills jag ska hämta det riktiga registreringsbeviset i slutet av denna månad. Och detta temporärpapper var också bra att ha, eftersom nästa anhalt var banken. Där fick jag bankkonto samt kreditkort, och det fick jag just på grund av att jag hade temporärpappret från Alien resident registreringen. I alla fall, kort fick jag, så nu ska handlas, eller snarare, nu kan jag ta ut pengar överallt utan att behöva vara hänvisad till postkontor. I alla fall framåt slutet av oktober när första Japanlönen kommer.
Fast man kan ju göra av med pengar med svenska kreditkort också, så när John och Tomomi undrade om jag skulle hänga med till Ikea på lördagen, så sa jag ja! Dom hade bil så jag passade på att storhandla. Glas, köksprylar och en låda med Ikeas berömda startkit för nyflyttade blev det. Så nu kan jag ha 12 personer på middag (ja, lägenheten har diskmaskin), vilket är ungefär vad vi blir när jag bjuder in hela kontoret, och deras respektive, på inflyttningsfest. Ikea ja, det är stort, mycket stort! Och skulle jag inte se mestadels japanska kunder så skulle jag trott att jag var i Barkarby eller Kungens kurva. Designen på byggnaden är exakt densamma som hemma! Det står till och med Svenska beskrivningar, tillsammans med de Japanska, på sakerna och på väggreklamen. Och samma tröttsamma korridorsystem, där du måste passera allt för att komma dit du tänkte gå! Och restaurangen! Stor, GIGANTISK! Och jag tror att Guinness rekordbok skulle kunna få en ganska bra siffra på rekord i antal japaner som samtidigt äter köttbullar med potatis, gräddsås och lingon i ett och samma rum. En ganska så surrealistisk upplevelse.
Söndagen slutligen flöt lugnt. Jag verkar ha hittat tillbaka till mina gamla skoltakter, dvs. allt för att slippa plugga. Hur så? Jo, min plan för dagen var att plugga lite på Japanskan. Så innan jag somnade kvällen innan hade jag lagt mina böcker och papper i väskan jag ständigt släpar på. Men som sagt, att plugga är ju inte så kul, så jag började med att vakna mycket sent på dagen. Sen gick jag runt i affärer för att se om jag inte kunde köpa nått. När det var klart tog jag en fika (ja, jag vet, det här blir långt!). Sedan gick jag till parken för att plugga! Då var det mörkt, så jag gick hem igen. Ah, ljuva skoltid, jag minns dig som igår.
Oj, jag börjar komma ikapp nutiden. Fast en vecka återstår och den skriver jag om lite senare.
Vi hörs!
/Bosse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar